Det blommar!

Titta, vår nya klematis 'Madame Correvon' blommar redan, fast vi planterade den för bara några veckor sedan! Jag vågade inte riktigt hoppas på blommor redan första året :)

Jättefin är den, mer röd-lila blommor än jag hade föreställt mig men det blev ju jättebra. Så där är det jämt här hos oss, visst planerar jag och funderar men när det sen kommer till kritan så impulsköper vi nästan alltid ändå (vi tar det som finns helt enkelt), och vi blir så gott som alltid nöjda!

  

Vår andra klematis 'Jackmanii' får vi visst vänta på än, den har bara antydan till knoppar. Men så ska den också blomma betydligt senare så jag håller tummarna för att den hinner slå ut innan hösten. 

Om båda klematisarna hinner blomma och vissna ner innan hösten tänkte jag klippa ner dem till 15-20 cm och hålla tummarna för att de överlever vintern. Mamma och pappa upplyste mig snällt om att alla deras försök att odla klematis misslyckats efter max några års vintrar, utom då alpklematis som verkar överleva det mesta. Men den vill jag inte ha...om våra fina klematis fryser bort försöker vi nog med något annat nästa år. Kanske kaprifol? Men först håller jag tummarna för att våra skönheter ska trivas.

Soldyrkare

En riktig liten soldyrkare är den, vår rosa-lilablommande krysantemum. Vid molnigt och tråkigt väder och till kvällen drar den ihop sina vackra blommor, men genast när solen tittar fram öppnar blommorna sig helt och hela växten vänder sig mot solen! Väldigt vacker är den, och eftersom jag nyss läste att det är en flerårig ört så funderar jag på att gräva upp hela plantan till hösten och ha den som en inomhusväxt. Det borde väl lyckas? Den växer tillsammans med murgröna som jag också tänkte ta upp...synd att kasta fina växer när man kan ta tillfället i akt att utvidga sortimentet på krukväxer inomhus :)

Molnigt väder.

Soligt!

Flyttcirkus

Jag bar igen hem en låda med växter från mina föräldrars... Så fint att kunna gräva upp stora exemplar alldeles gratis! En del överlever inte min brutala behandling, men för det mesta går det fint! Lådan innehöll denna gång bl.a hosta, lungört, praktnäva och ormöga.

Den vildvuxna rabatten vid stora stenen har jag redan länge stört mig på. Nävorna och sipporna åkte upp och de nya växterna åkte ner! Vitsipporna ska vara kvar och den stora nävan längst fram får stanna, tillsvidare i allafall.

Hostorna och lungörten ser lite ledsna ut, men redan ett par dagar senare hade de repat sig fint så jag tror nog de överlever! Funderar ännu på om jag borde satt ner en svärdslilja också, det är en väldigt våt rabatt så inte mycket överlever vintern tyvärr. Det känns som att vattenlevande växter borde ha en hyfsad chans i alla fall...

 

Blodävorna eller tovsipporna (jag ser faktiskt inte skillnad på dem, bara när de blommar...) fick flytta till en liten rabatt längst mot skogen, vid den stora stenen. Jorden är inte den bästa men de ska väl inte ha så stora krav har jag för mig? I rabatten växer sen tidigare min gräslök och sen står där en kruka med en liten busktomat. En liten självplanterad sedumväxt får också stanna! Känner mig riktigt nöjd efter flyttkarusellen. 

Att bygga en sandlåda

Ett av projekten är ett litet sandlådebygge. Tanken var att göra en liten lekplats för A, så hon förhoppningsvis hålls här hemma och inte springer iväg så långt när vi vill vara ute och jobba i trädgården. Vi skulle ta det vi hade hemma och inte köpa massa dyrt virke, sade vi. 

Två rundor till Svarvars (brädgården) senare... så har bygget inklusive lock (för att hålla katterna ute) kommit såhär långt. Nu saknas bara sanden!

 

Arbetssemester och varma julidagar

Det blev visst varmt till slut ändå! Både jag och sambon njuter just nu av semester men mycket ledigt blir det inte, snarare har vi arbetssemester :) Men det passar oss bra, jag är typen som blir rastlös efter att ha legat i hängmattan en kvart. Man kan ju inte slösa bort fina semesterdagar på det sättet!

Vi har ett större renoveringsprojekt på gång hos mina föräldrar, det kommer nog bilder därifrån också så småningom, men på lediga stunder pysslar vi med de där "vanliga" småprojekten. En dag fick sambon för sig att olja trappan, något som inte gjorts sen 1990 typ... Det behövdes, kan vi ju bara konstatera.

Fint blev det! Trappsteget är av nyare virke och därmed ljusare, men det mörknar väl med tiden.

Annars går jag mest runt här hemma och njuter av allt som börjat växa! Jag är så ivrig att få se vår trädgård "växa till sig" lite så att växterna täcker den bara jorden och vi får lite höjd på det hela. Otåliga jag har inte riktigt tålamod att vänta 3-4 år på hur det kommer att se ut, men när det gäller trädgård och växter går det helt enkelt inte att stressa!

Den enklaste växten i världen

För den som vill odla något ätbart måste rabarber vara helt oslagbart. Så enkel och anspråkslös - växer ju i nästan vilken jord som helst och även i kruka - och näst intill omöjlig att ha ihjäl. Vi hittade för två år sen en rabarberplanta i skogen (!), liten och ynklig var den. Vi grävde upp plantan och satte den i en kruka, där den också övervintrade första vintern. Minus 20 grader är visst inget problem i en oskyddad kruka. Nästa sommar grävde vi ner den och lät den faktiskt växa i fred den sommaren, för att sedan flytta den igen till en ny rabatt följande år. Nu är den helt gigantisk och vi kan skörda hur mycket som helst - det tar aldrig slut! Och där vi grävde upp plantan i skogen, där tittar det minsann fram nya små blad nu...vi måste ha lämnat en liten rotbit kvar. Vilken tacksam och lättodlad växt, och så är det ju så gott med rabarbersoppa! Vi har en liten tvååring som bestämt rycker upp stjälkarna och meddelar att det ska bli "barberpoppa" till kvällsmat idag.

Vi har nog skördat minst 50 stjälkar i år. För två år sen fanns det tre stycken ynkliga, förkrympta blad.

En speciell liten gran

Den ser inte så mycket ut för världen direkt, men denna lilla gran försådde sig själv i en av våra förvildade rabatter ungefär samtidigt som vår dotter är född :) Inte kunde vi ju med att dra upp och slänga den på komposten heller, så trots att den bara hade en pytteliten rot blev den satt i kruka, mest för att vi skulle se om den faktiskt kunde överleva. Och det kunde den! Nu är den lilla plantan alltså ca två år gammal och den måste ju bara få en plats någonstans där den kan växa sig stor. Det blir nog inte här hos oss, men mina föräldrar har ju en stor tomt och där ska vi nog hitta ett litet hörn åt den. Vårt lilla vårdträd. 

Syrendöden

Jag vet inte vad som hände våra syrener, men de mår verkligen inte bra, för att uttrycka det milt. Av våra två buskar Syringa Patula 'Miss Kim' så fick den ena inga blad alls, och den andras blad torkade bort innan de ens hann slå ut. Nu ser båda stendöda ut. Jag "hoppas på" vinterskador så det inte är någon elak sjukdom som drabbat dem. Grannens syrener mår dock bra...

Antagligen blir vi tvungna att ersätta syrenerna med något annat nästa år och då inställer sig förstås genast frågan - med vad? Buskarna står i en "bärrabatt" där de samsas med olika sorters vinbär och åkerbär som underplantering. I vardera ändan står en stor rabarber respektive korallkornellen och en Clematis 'mme Correvon' mot trädgårdsporten. Man kunde ju tänka sig en fortsättning på bärtemat och ta uppstammad Aronia...eller så testa något helt annat? Hmm.

 

Juliväder?

Ska det föreställa sommar det här, 10 grader varmt med regn och snålblåst?! Nej vädergudarna, bättre kan ni nog. Sambon har tänt eld i spisen (!) som inte varit i bruk sen våren, och jag har burit in mina små chili- och paprikaplantor som just nu inte alls trivs på terrassen. De får stå i vardagsrumsfönstret i väntan på bättre tider. Chilisarna har jag förresten fått av Sandra och paprikan har min mamma gett mig. Från mamma kommer också busktomaten (som nu är ca 170 hög, är det en busktomat det?) och då den är så stor får den nog vackert stå ute i ruskvädret. Hoppas den klarar sig, den ger ju så goda små tomater.

Schersminen håller på att blomma ut också, regnet slår nog loss de sista kronbladen misstänker jag. Tråkigt, den är både vacker och doftar gott. Resten av året är den mest en risbuske...

Nej, idag är det ingen vidare trädgårdsdag så jag sitter inne och skriver långa listor på växter jag vill ha! Dags för utflykt till en plantskola snart känner jag!

Översiktsbilder från då till nu

Det är riktigt roligt att se hur trädgården utvecklas, inte klokt hur fort man glömmer hur det såg ut i början! Alla som är ens det minsta lilla intresserade borde komma ihåg att ta översiktsbilder åtminstone i början och i slutet av varje trädgårdssäsong. Jag har just gått igenom alla bilder som finns sparade av vår lilla plätt och ordnat upp dem i kronologisk ordning. Här är ett urval av hur det ändrat under de tre år vi bott i vårt radhus, fler bilder finns på sidan Översiktsbilder (menyn högst upp i bloggen).

2010:

2011:

 2012:

2013:

Stora, hållbara såpbubblor

Pappan i huset kom hem med en burk såpbubblelösning och tillhörande verktyg för att blåsa riktigt stora bubblor och det blev naturligtvis genast en hit bland husens alla ungar :) 

Tyvärr var lösningen snart slut, och då fick vi börja experimentera med att göra egen för att kunna fortsätta den roliga leken! Det tog en dag, men nu tror jag vi har lyckats riktigt bra och bubblorna blir jättestora och håller länge! 

Receptet är ungefär så här: 

½ dl diskmedel, Yes/Fairy är bäst
¼ - ½ dl glycerol köps i färghandeln eller på apoteket (det går utan också).
2 - 5 dl vatten
1 tsk florsocker

"lagom mycket" sirap
Blanda försiktigt så att det inte bildas lödder.
Minska eller öka vattenmängden.

Låt stå flera timmar, helst en dag. 

Man får pröva sig fram tills man hittar en bra blandning, bl.a. genom att öka eller minska socker/sirapsmängden. Glukoset gör bubblorna sega och hållbara!

Sommarens blickfång

Det kanske bara är jag, men det känns som att årets planteringar vid entrén blev extra lyckade? Bonuspoäng för att vi planterat själva och inte köpt färdiga amplar!

I den hängande ampeln har vi en tvåfärgad Murgröna (Hedera helix), två olika sorters (rosa och vit) Snöflinga (Sutera cordata) och en småblommig rosa Hängpetunia.

En Jordreva har täckt in hela den gamla mjölkhinken, i trälådan växer två sorters Murgröna (tror jag, men bladen ser annorlunda ut så jag är osäker) och rosa Krysantemum och på björkstubben en kruka med ytterligare en tredje sorts murgröna. Jag är väldigt nöjd med färgerna, rosa passar fint till vårt gråa hus tycker jag! Det växer väldigt bra också, något som vi nog får tacka sambon för - jag brukar nämligen glömma att vattna mina krukor...men han har passat upp dem varje dag med vatten och näringslösning. Det lönar sig tydligen!

Hoppa jag kan inte stoppa

Igår hälsade vi på hos min kusins familj under ett besök till Vasa. Oj så kul det var att hoppa studsmatta! Svettig och med röda kinder utförde A diverse akrobatiska hopp under höga glädjeskrik. Jag misstänker att vi så småningom får så lov att inköpa en av dessa hiskeligt fula tingestar själva, men min plan är att i så fall gömma den någonstans i mina föräldrars trädgård ;)

Mobilbilder tagna med min Lumia 620 (japp, vi börjar äntligen bli vänner telefonen och jag)

Tittar på utsikten över Nykarleby älv under en promenad en sommardag.

Sommar, solbränna och soppa

Vi har tillbringat nästan hela helgen ute vid Grisselören för att hjälpa till att arrangera och sen delta i byns årliga Grisselöfest. Och vilken fin dag det blev, med strålande solsken! Jag har bränt mig i knävecken, det känns lite udda. Ont gör det också. 

Tror vi slog besökarrekord i år igen, jag har aldrig sett en så lång soppkö! Den ringlade sig över vägen ända till sjöbodarna vid parkeringen, nästan så jag ett tag blev orolig för att soppan inte skulle räcka åt alla. Det hade verkligen varit synd, för en godare soppa kan man inte få tag i, det lovar jag!

Filmjölk och lecablock

Jag skulle gärna göra odlingspartiet av lecablock lite mindre synligt och framträdande, men vet inte riktigt hur jag ska gå till väga. Leca valde vi för att det är billigt och lättarbetat, impregnerat trä och sånt gick bort då vi ska odla ätbara grödor här och riktig sten blir för dyrt. Så lecablock har sina fördelar men de är ju inte jättesnygga och jag vill gärna täcka dem på något sätt. 

Jordgubbsplantorna lär väl växa till sig och bilda långa revor som hänger över kanterna, men resten då? Jag funderar på att blanda till lite filmjölk och stryka över stenarna i hopp om att det skulle börja växa mossa på dem...men månne det fungerar? Det funkar ju med lerkrukor!

Jag hämtade en låda med blommor

Det är så bra att ha en mamma o pappa som har en stor gård där det växer så det knakar och blommorna sprider sig ohejdat. Nåja, kanske mindre kul för dem ibland men toppen för alla som behöver växtlighet till sina nya rabatter dvs. jag! Jag tog med mig en stor plastlåda och beväpnade mig med en spade. Allt detta grävde jag upp och tog med mig hem.

Rabatten med den lilla uppstammade syrenen fick Alunrot (Heuchera) som granne, och dessutom någon sorts marktäckare med ljust rosa blommor och som sprider sig med revor. Spännande liten sak.

 

I gul-orangea rabatten växer nu Smörbollar, Vallmo, brandgula Dagliljor, en annan orange perenn som ingen tycks veta namnet på, någon sorts Gullviva, en spännande gul liten marktäckare och Oregano! Dessutom har jag fyllt ut med lite sommarblommor som Tagetes och Salvia som jag också fått av mamma. Ska bli spännande att se om vi lyckas få blomning hela sommaren, det skulle jag gärna bli bättre på. Långa perioder hittar man ju knappt en enda blomma i trädgården och sen tycks allt blomma på samma gång...

I den stora bänken längst bort finns nu Daglilja, Bergsklint, Prästkrage, flera sorters Akleja, Löjtnantshjärta, Fänrikshjärta, Karpaterklocka, en lila perenn utan namn, en med höga vita ax och slutligen en malplacerad växt med gula stånd (ska säkert flyttas än men fick inte plats någonstans i första flytten).

Dessutom har sambon fyllt upp den ojämna gräsmattan och sått nya frön! Så nu börjar vi faktiskt vara klara med trädgårdens grundstomme, hurra! Inga fler jätteprojekt på gång och inget grävande, "bara" underhåll och lite mer plantering. Så skönt!