Hemma hos oss

Ibland har jag snubblat över väldigt intressanta inlägg, oftast via någon annan blogg som jag läser hysat regelbundet, om hur olika familjerna lever och vilka saker som prioriteras. Dessa inlägg har jag samlat och läst om och om igen (läs bl.a. här, här, här, här och här). Det ger en riktig tankeställare att läsa så många olika texter om familjelivet och jag tänkte att jag också ska försöka sammanfatta livet hos oss - om inte annat så för min egen skull, så jag kan titta tillbaka om ett år eller två och se om jag fortfarande känner igen mig. Jag skriver 'vi' fast det är min text, för vi är faktiskt alltid överens om det som på riktigt är viktigt. Något annat hade jag aldrig kunnat leva med. 

Saker vi gör tillsammans.

* Vi samlas till en gemensam måltid åtminstone en gång varje dag. Maten försöker vi laga tillsammans när det bara går.

* Vi tar skogspromenader på kvällarna och lyser med ficklampor på varandra och träden. Tittar på svampar, klappar den mjuka mossan och klättrar på stora stenar. Springer nerför backarna på spånbanan och peppar varandra att orka lite till. Vi är starka och orkar springa jättelångt, tvååringen och jag. Pappan springer fortare men det är för att han har så långa ben.

* Vi läser böcker, minst två stycken varje kväll och ligger kvar i sängen och håller din hand tills du somnat, oavsett hur länge det tar. 

* Vi har oftast något projekt på gång, stort eller smått, och alla får vara med och bidra med det de kan. Man kan alltid lära sig något nytt, varje dag. Man måste få prova för att lära sig.

* Vi hör alltid på när du vill berätta något. Att lyssna är ofta viktigare än svaret. 

* Vi hälsar på mormor, morfar, farmor och farfar så ofta vi kan. 

Saker vi prioriterar.

* Att få uppfostra ett barn är en gåva och inte en rättighet och därför ska man alltid behålla en ödmjuk inställning till att barnet föds som en egen liten person, som går sina egna vägar i livet.

* Samsovning är det bästa sättet att klara nattens långa separation. Du får sova i vårt rum så länge du bara vill.  

* Vi har ingen teve och kommer inte att skaffa någon. Vi sitter framför datorskärmen som kräver ett aktivt beslut om vad man vill titta på och den står aldrig på och brusar i bakgrunden om ingen tittar. 

* Vi skriker inte åt varandra. Aldrig någonsin. Har man åsikter får man uttrycka dem men aldrig såra någon annan. Har man bra argument kan ett beslut alltid ändras.

* Det finns ingen fredagsstädning, men när det väl ska städas hjälps vi alla åt. Det är helt okej att inte bädda sängen.
* Man kramar aldrig någon som inte vill bli kramad. Man får alltid säga nej till allt som inte känns bra i magen, till alla, alltid. Lyssnar de inte är det helt okej att slåss.

* Ingen behöver vara perfekt, bara "good enough". Alla gör misstag. Det blir folk av de flesta ändå.  

Allt jag inte tror på.

* Mycket kunde jag räkna upp men det kan sammanfattas i en enda kort mening: Jag tror inte på metoder och rutiner. Barn föds inte med en bruksanvisning. 

* Barn behöver inte lära sig vem som bestämmer och jag ska aldrig någonsin kuva dem med min föräldramakt.  Min vilja är inte viktigare än deras.

* Det är inte viktigt att vara konsekvent. Det är mycket viktigt att kunna argumentera för sin sak.  

* Hos oss behöver man aldrig äta upp maten. Ett extra mellanmål är helt okej.

* Man ska inte låtsas vara glad när man egentligen är arg, irriterad eller ledsen. Var alltid autentisk och öppen när det kommer till känslor.

* Barns sorgsenhet och gråt ska inte avledas, avfärdas eller viftas bort som ilska. 

Allt jag vill bli bättre på.

* Svär mindre. Det låter fult och tillför inget. 

* Var mindre tråkmåns och delta mer helhjärtat i leken utan att sucka av tristess efter två minuter av rollspelande. Om jag inte klarar av det, ska jag i stället föreslå en annan lek som är roligare för mig. Alla behöver inte tycka om allt. 

* Att behöva skynda sig är ett vuxenpåhitt. Om barnet kan själv så stämmer det säkert. Se alltid till att det finns tio extra minuter.

* Vid frukosten ska jag inte bara läsa tidningen utan prata om dagen såvida vi inte läser tidningen tillsammans och kan kommentera vad som står i den. 

* Be om förlåtelse och erkänn att du hade fel och gjorde fel ibland. 

* Diska lite oftare än varannan vecka.

Pausunderhållning

Dagens bästa, norska komikern/artisten Ylvis. Jag skrattar högt i min ensamhet och lovar mig själv att jag ska börja lyssna på musik (alla genrer) igen!

Loppisfynd - ekoshopping

Jag har gått från att inte alls tycka om loppisar (unkna ställen med konstiga lukter och gamla tantkläder) till att bli en hyfsat flitig loppisbesökare som inte ens tvekar att köpa loppiskläder till mig själv (tro mig, en sån galen tanke hade aldrig kommit på fråga för något år sedan). 

Jag tror vändningen kom när jag fick barn och insåg att det är mycket trevligare med begagnade kläder som redan tvättats många gånger istället för nya kläder som luktar starkt av kemikalier, för att inte tala om att man faktiskt kan spara en rejäl slant på att köpa begagnade barnkläder. De växer ju så snabbt de små rackarna, så kläderna hinner ju knappt användas ens. 

Det hjälpte nog också till att intresset för loppis bland gemene man verkligen växte explosionsartat, och plötsligt var loppisarna inte snuskiga källarutrymmen med uråldriga kläder mera, utan ljusa fina lokaler fyllda med helt vanliga och fina bruksföremål!

Hela Allerias första år handlade jag i princip alla hennes kläder på loppis. Nu blir det lite sämre med den saken eftersom utbudet för större barn är sämre - jag antar att kläderna helt enkelt slits så mycket att det inte finns något kvar i bra skick att sälja. Ändå försöker jag ta en runda nu som då och alltid hittar jag något plagg till hennes garderob. 

Här finns också något att tänka på - det mest ekologiska shoppandet är det som vi inte köper, alls... Det är lätt att dras med när allt är så billigt och så kommer man hem med famnen full av kläder vecka efter vecka, även sånt som man egentligen inte ville ha eller behövde. Kritiska ögon och en fråga till sig själv: Behöver vi faktiskt detta? Kommer det att användas? räcker ganska långt. 

Men en sak man aldrig aldrig någonsin kan få för mycket av är böcker! Och eftersom vårt gårdsmusteri klarade hälsoinspektionen utan minsta lilla anmärkning tyckte jag att jag visst kan få fira med en loppisrunda - som blev en riktig fyndresa denna gång. 

Hittade hela sex stycken böcker av Allerias absoluta favoriter. Mycket glad och nöjd tjej som skulle läsa alla böckerna innan hon kunde tänka sig att sova. 

När det blir höst och mörkt igen vaknar alltid mitt intresse för handarbete och stickning. Hittade massor med inspiration i boken med stickmönster för barn, det är alltid så mycket roligare att sticka barnkläder eftersom det går så snabbt... 

Dessutom hade jag turen att hitta två nya böcker till serien om Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith! Nu har jag lyckats hitta de nio första av totalt tretton böckerna på loppis, det är inte illa. Dessutom kom jag hem med en klänning till mig själv, perfekt till kommande solsemestern, och två bunkar i rostfritt stål som ska ersätta de gamla nötta plastskålarna i vårt kök. Bra avslut på en vanlig måndag.

Äppeltider

 Något vi också hunnit med i helgen är att musta äpplen! Här i vårt lilla gårdsmusteri spenderas en hel del tid just nu, då äppelsäsongen är som allra intensivast. Efter att vi fått flytta in i våra nyrenoverade fräscha utrymmen är det en riktig fröjd att musta, även om man nog är rätt trött efter att ha avverkat ett dagsaldo på 150 kg äpplen...

Vi har inte riktigt gjort någon reklam för vårt nystartade lilla musteri än, men det är roligt att se att kunderna ändå hittat till oss så något måste vi ju göra rätt :) Jag kan intyga att saften/musten är otroligt god, många gånger bättre än allt man hittar i affären, och dessutom helt tillsatsfri och ekologisk! Bättre kan det bara inte bli! Ni som bor i närheten, kom och titta till vårt gårdsmusteri (www.dalbomust.fi) och ta med er era äpplen så får ni god äppelmust med er hem sen :)

Avdelningen småfix och kluriga lösningar

I helgen har vi jobbat på som vanligt. Måndagar känns som rena avkopplingen faktiskt, får man tycka så?

Vi har fått bordsskivan till köksön på plats igen, nu med mindre livsfarliga hörn (ni minns säkert att jag bekymrade mig om just detta i ett tidigare inlägg). Nu är hörnen lite mindre vassa och tvååringen verkar förstå att akta sig, så det funkar fint än så länge. 

Kökslampan som vi köpte för tre år sedan har äntligen kommit upp och slipper bo i garaget. Tur att den passade i nya köket...

Tapeten till hallen valde vi på sisådär fyra minuter. Det är guld värt med kunnig personal och personlig betjäning! Våga handla lokalt!

Tapeterna är uppsatta, dörren är målad och vips blev hela hallen mycket ljusare. Välbehövligt! Den tidigare röda färgen ser ni nedan...

Och sen har vi (nåja, sambon) byggt vidare på projektet i övre hall. Det är roligt med 3-4 meter i takhöjd, speciellt när man ska måla och tapetsera om. Så en ställning måste byggas och monteras innan målarhinkarna ens kunde tas fram, men nu är allt förberett, spacklat, slipat och grundmålat. Check!

Projekten står i kö

Ja, varför nöja sig med kaos enbart i köket och hallen när man kan fortsätta på hallens övre plan också? Som jag redan konstaterat, renoveringar har alltid en tendens att sprida sig. Få se vad denna improvisation blir till när det är klart. Nu står det spackling (gnnhh - vid det här laget avskyr jag denna kletiga massa innerligt) på schemat för sambon, jag tänker fly fältet och handla pizzaingredienser till traditionsenlig pizzakväll med mommo och moffa!

Om konsten att lägga ett golv

Man tager ett gammalt nött och skarvat hallgolv. Förbereder genom att slita loss en vägg (!) och slänga alla ytterkläderna i en hög i vardagsrummet. Sen inväntar man proffsen. 

Låt er aldrig luras att tro att något är enkelt. Det kan hända att varje bärande golvplanka är för hög för det tilltänkta golvet, och alltså måste tas loss och sågas till innan man kan fylla på med ny isolering och gipsa alltsammans.

Sen kan man med fördel njuta av att få gå på ett helt golv igen några dagar.

Innan proffsen återvänder för att lägga ut mattan med golvvärme och hälla ut flytspackel på golvet samt förklara att ingen får använda ingången på hela helgen. Pluspoäng får man om man äger en katt som gärna tassar några varv fram och tillbaka på det nyspacklade golvet och sen lämpligen drar sig tillbaka till familjens säng för att tvätta sina skitiga tassar. 

 
När plattorna läggs får man njuta av att leka roliga balanslekar med tvååringen i några dagar! Det är "jättejolit!" hälsar hon. 

Men lite fogmassa senare så är det klart! Himla snyggt blev det, men tydligen inte så lättstädat. Det gör inget, det är ingen som städar här ändå :)

Lycka och ett par rosa skor

Tänka sig, mitt favoritmärke Reima gör visst fodrade stövlar av naturgummi! Då visste vi det då. Jag och Alleria kom hem från gårdagens shoppningtur med just dessa stövlar, rosa och med små gulliga djur på. Jag vet inte riktigt vad som hände här, jag som inte ens gillar rosa har plötsligt en unge som är klädd i rosa och lila från topp till tå. Jag tröstar mig med att tänka att om Alleria hade varit en pojke, hade jag ändå köpt samma glada färger. Blä för trista färger som svart och mörkblått...

 

Alleria älskar hursomhelst sina nya stövlar och ville inte ta av dem ens vid middagen, och hennes godkännande är ju ändå det viktigaste. Bara för att hon är så cool så bryter jag lite mot mina fotoprinciper och visar hur det såg ut när vi handlade. Man kan inte annat än älska den ungen!

Japp, rubriken är en travesti på Alexander McCall Smith's alldeles utmärkta bok "Lycka och ett par blå skor". Har ni inte läst serien "Damernas detektivbyrå" än så gör det nu, idag!

Odlingsinspiration

Här odlar vi minsann alla sorts spännande växter. Får väl skylla på fåglarna, som dräller hampfrön omkring sig! Jag frågade nog sambon om han inte kände sig lite röksugen, men plantan fick åka i komposten...

En klart bättre skörd var paprikorna jag plockade igår :) Gott från egen odling! Otroligt att de hann bli klara, får väl tacka den varma och fina hösten. 

Trädgårdsinspiration från mina föräldrar. Pappa har byggt på terrassen hela sommaren, en bräda i taget ungefär. Det finns nog inte en enda rät vinkel någonstans i deras trädgård.

Denna bild tog jag tidigare i sommar för att ha som inspiration till kommande år. Perfekta blommor för lite höjd i rabatten, och kolla in de storblommande liljorna som står stadigt utan något stöd alls!

Det är de små sakerna som ställer till det

I helgen som gått har vi äntligen fått börja använda köket igen och SÅ skönt det var! Premiärkokning på nya spisen blev middag bestående av potatismos och köttbullar, traditionellt så det förslår.

Efter vårt och svärföräldrarnas jobb i helgen är köksdelen nu egentligen helt klar, med lister, handtag och allt - så nu återstår bara det rätt roliga jobbet att kånka in alla saker ur garaget och försöka lista ut vilka lådor som ska innehålla havregryn och var vardagsporslinet ska stå!

Kylskåpet har vi baxat på plats, bokstavsmagneterna är mindre snygga men Alleria gillar dem så de får väl stanna. 

Ugn från Miele, jag är glad att vi valde vita köksmaskiner och inte rostfria. 

Micron döljs bakom en lucka!

Också den kombinerade köksön/frukostbordet sattes på plats igår (halv tio på kvällen). Och här vet jag inte riktigt hur vi tänkt...tror inte vi tänkte alls faktiskt. Hörnen på bordsskivan som sticker ut är otroligt vassa och sitter på 90 cm höjd - precis lagom för att en ca 90 cm lång tvååring ska råka ut för en riktigt allvarlig olycka när hon kommer springande :/

Detta känns som vår enda riktigt stora miss vad gäller köket, och jag vet inte än hur vi ska göra. Hörnskydd ska i alla fall inhandlas per omgående, och sen får vi se till att skaffa barstolarna pronto och hoppas att de skyddar lite när de väl står på plats. Blir det inte tillräckligt får vi nog överväga att låta såga om skivan, oavsett om det blir snyggt eller inte. Vilken miss i planeringen!

Gissa min favoritfärg?

Det har liksom smugit sig på, det lilafärgade temat i vårt hem. Det började med sovrummet, som helt plötsligt hade mörklila väggar...och nu har färgen visst spridit sig till köket också. 

Våra kökskåp, i alla fall de undre, är målade i pupurlila (RAL 4007) och jag som var skeptisk till en början är nu överförtjust i dem! Övriga skåp är högblankt vita.

Sen blev det bara av farten ett lila-rutigt golv också... Egentligen hade vi faktiskt valt en annan färg, men när vi kom till butiken och skulle beställa golvet hade de fått in nya färger och naturligtvis föll vi för den ljust syrenlila färgen direkt! Så på stående fot där i affären bytte vi färg på golvet och beställde lila och ljusgrått i stället för den färg vi egentligen tänkt. Och det blev så himla bra! Alla hantverkare som kommit och gått under veckan har kommenterat det ovanliga golvet i så positiva ordalag.

Golvet är Marmoleum click från Forbo Flooring. Det enda jag hade helt klart för mig när vi påbörjade renoveringen var att det skulle vara miljövänligt och hyfsat kemikaliefritt, plastmatta gick alltså bort direkt. Parkettgolv hade vi ju sen tidigare, och även om det är fint så är det extremt opraktiskt i kök och hall där slitningen är så stor. Sambon föreslog klinkers men jag tycker de är så kalla och hårda att gå och stå på. För min inre syn såg jag också alla tallrikar och glas som med all sannolikhet skulle kraschas på golvet...

Efter lite googlande från min sida fastnade jag för ett linoleum-golv, som är både vackert, hållbart, varmt att gå på samtidigt som det är miljövänligt och dessutom ljuddämpande. Linoleumplattor tillverkas av linolja, harts och trämjöl med en botten av kork. Nu har vi linoleum i kök och hall och så blir det faktiskt klinkers med golvvärme strax innanför ingången - linoleum ska nog tåla vatten och smuts men visst finns det alltid en risk att fukt söker sig ner i skarvarna mellan plattorna och så sväller de.

Att välja tapet var ju enkelt. Vi gick in till utmärkta butiken Wargendahl med våra färgprov, sa ungefär vad vi gillade och frågade efter en tapet med kort leveranstid. Personalen tog fram två stycken tapeter och vi bestämde oss för den ena på fem minuter :) Lila-randigt passar fint med rutigt golv!

Nu går det framåt igen

Det har rullat på rätt bra i veckan ändå, vi har som tur är kunnat laga mat hos mommo och moffa och inte behövt vara hemma i stöket så mycket. Utom sambon då, som med snälla svärfar satt upp alla skåp. Byggarna sköter sig nästan helt själva och är noggranna med detaljerna, så det blir över förväntan fint. Jag är van med hemmatapetserade väggar där skarvarna syns och lister där spikhålen inte varken spacklats eller målats, så det är kul och lärorikt att få se hur snyggt det kan bli bara man sätter lite tid på förarbetet också!

I veckan kom alltså underskåpen, bänkskivan och stänkskyddet av laminat på plats. 

En hel kvälls jobb av sambo och svärfar resulterade i att alla överskåpen också kom upp!

Sen följde diskbänk (vatten och avlopp kopplades in idag, fredag)

och induktionsspis. Antagligen lär vi få skänka bort alla våra gamla kastruller och stekpannor, det skulle inte förvåna mig ett dugg. 

All el är dragen och ikopplad, så nu funkar både uttag och lampor. Vi kan nog laga mat här till helgen och slipper vara snyltgäster hos andra, hurra!

Den bästa årstiden?

Det fortsätter visst att vara ohemult varmt och fint väder åtminstone veckan ut. Vilken sensommarvärme! Min stackars hjärna fortsätter att envisas med att det är höst och klä mig alldeles för varmt medan smultronen fortsätter att mogna här utanför. Man får tacka och ta emot bara. 

Egentligen är kanske detta den bästa årstiden av dem alla. En tidig höst där sensommarens värme dröjer kvar, vackra soliga mornar där dimman ännu hänger kvar mellan husen, dagg i gräset och kyliga kvällar och nätter som gör att man sover gott. September månad är också min födelsedagsmånad, det var ju trevligt åtminstone när man var yngre!

Jag har alltid tyckt att det är hösten som är den riktiga tiden för en nystart (och inte nyår, vem orkar engagera sig mitt i mörkaste vintern...) och inbillar mig varje höst att jag ska börja med en ny hobby eller börja motionera regelbundet eller något lika verklighetsfrånvänt. Fantisera kan man ju, så länge dagarna ännu är ljusa och varma. Tids nog kommer mörkret, regnet och kylan och slår en i skallen med sin verklighet.

Vi har varit flitiga äppelplockare. Drygt 160 kg "Transparent Blanche" har hämtats ur detta träd och ännu hänger många äpplen kvar och dinglar förargligt på fem meters höjd.

Gummistövelväder

Visst lyser solen utanför fönstret just nu och det går faktiskt alldeles utmärkt att jobba med dörren på vid gavel hela d agen (för att hantverkarna springer ut och in) men i mitt huvud är jag redan långt inne i den mörka och våta hösten. Jag har alltid klätt mig efter kalendern snarare än det faktiska vädret, och därmed svettas jag nu också ihjäl varje gång jag går ut i min fleecejacka, då temperaturen ännu ligger runt 20 grader...

Nåja, hösten kommer förr eller senare, det är ett faktum - och med den kommer också alla nyanskaffningar i klädväg som måste göras. Suck vad jobbigt, jag avskyr att shoppa. Och dyrt blir det också. 

Nu letar jag ett extra par gummistövlar till dottern - ett par står redan hos dagmamman och ett par måste vi ha här hemma. Det som komplicerar saken är att jag köper enbart skor som garanterat består av naturgummi, inget syntetiskt gummi eller plast (PVC) kommer innanför min dörr. Ett märke jag gillar är CeLaVi - Alleria fick dessa fina stövlar med elefanter ifjol (från Lekmer.fi) och de duger fint ett år till. 

Nu ska jag alltså hitta ett par till, och jag hade gärna valt ett par fodrade stövlar! Tycker mig märka att man alltid blir kall om fötterna i vanliga gummistövlar, fast man har tjocka sockor i. Men fodrade stövlar som garanterat är av naturgummi? Omöjligt att hitta! Just nu lutar det åt ännu ett par elefantstövlar fast med låga skaft (enkla att stiga i?)

Men dessa var ju faktiskt hemskt snygga! Alla skorna från lekmer.fi.

Åh dessa beslut. Om någon kan tipsa mig om var man kan hitta fodrade naturgummistövlar till ett bra pris, så blir jag hemskt glad! Annars blir det nog till att köpa stövelsockor i någon ullblandning och hoppas att de håller små fötter varma i höstrusket.

Chilis för Sandra

Titta här, chilina som jag fick av Sandra växer och mår bra fast de fått flytta inomhus nu. Två har jag redan skördat. Sandra måste ha gett bort sina bästa exemplar till mig, eller hur ;)

Visst är det fint, men fel färg?

I slutet av förra veckan kom så vår köksinredning :) Snälla svärfar körde genast hit för att hjälpa till att sätta upp skåpen.

På denna sidan av köket blir det en enda lång bänk med plats för diskho, induktionsspis, diskmaskin och arbetsyta. "Men du...alltså skåpen är fina men är det inte lite...fel färg?"

Ja, själva den lila färgen är nog den rätta men den skulle ju vara högblank. Det är den - inte. Det blir att ta loss alla luckor och lådfronter och skicka dem på ommålning sen. Jag tar det med jämnmod, alla som renoverat vet att det är helt omöjligt att alla detaljer skulle bli rätt på första försöket!

Högskåpen är i alla fall vita och högblanka, precis som de ska vara. 

 Och här ligger tapeterna och väntar på att någon ska ha tid att sätta upp dem. Vi drog ner de gamla tapeterna i helgen och skrapade bort alla rester, så nu känner jag att jag har gjort mitt!