Alla helgons dag

Helgen som gick var ju Allhelgonahelgen, och jag är så glad att den gamla traditionen med att besöka gravgården och tända ljus på våra käras gravar lever kvar. Jag är inte så förtjust i Halloween, och det verkar inte vara någon stor hit här i våra trakter - hit till oss kom inte ett enda litet spöke eller skelett. Nu var vi ju iofs inte hemma på lördagen heller så vem vet...

Det var så stämningsfullt och vackert på gravgården. Önskar jag vore bättre på fotografering så jag kunde fånga de hundratals, tusentals ljusen på bild. Två suddiga bilder är allt jag kan erbjuda nu. Vi hade med oss tre ljus - ett för min älskade mormor och morfar, ett för min farfar och det sista ljuset för en för mig helt okänd grav - som råkar bära mitt namn. Jag vet inte vem hon var, den Charlotta Backman som dog redan år 1900, men hennes grav står på den gamla, mörka delen av gravgården och jag tycker att där behövs lite ljus. 

Vi borde ha haft med oss ett ljus till, för sambons mormor, farmor och farfar som är gravlagda på annan ort, men vi skickade dem en tanke och hoppas att där brinner ett ljus på deras gravar också.