Som trädgårdsintresserad är det ju inte speciellt upplyftande att läsa rikssvenska bloggar från södra Sverige där allting redan blommat ut och de väntar på hösten och skördetider ungefär...
Men ändå är jag ganska glad att det går lite långsammare här norrut, det finns liksom mera tid att njuta. Och att glädja sig över att vintern som var inte lyckades ta död på alla växter, som dystert förutspåddes.
Vivorna är alltid snabba upp och piggar upp mitt bland allt det grå tillsammans med alla lila krokusar, som vi genom vårt grävande lyckats sprida ut överallt! Fint! Jag ska köpa fler små lökväxter, de sprider ju verkligen glädje som de allra första blommor som dyker upp efter vintern.
Uppiggande är också korallkornellen, som står som ett rött utropstecken innan löven spricker fram.
Måbärsbuskarna gillade visst min brutala beskäring, för nu grönskar de ivrigt. Jag hoppas häcken blir riktigt tät och fin redan i sommar!
Och till min glädje har korkskruvslärken också överlevt och satt stora fina knoppar! Jag tror bestämt den ska få sällskap i år, vi måste ändå byta ut alla syrenerna som tyvärr dog förra sommaren, och för att hålla ihop trädgården lite kunde det nog bli fint med flera små likadana träd.
Jag planterade lite sallad också. Och nu väntar jag ivrigt för att se om honungsrosen har överlevt vintersömnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar