Alleria och jag tog en tur över klipphällarna vid Grisselören, nära mina föräldrars sommarstuga. Varje sten på bergete har jag sprungit över som barn, varje solvarm klippa har jag jag torkat mig på efter en kall simtur.
Fortfarande fascineras jag lika mycket över de vackra färgskiftningarna i stenarna. Trots dåliga mobilbilder, ser hällarna så mjuka och sköna ut!
Jag visade också den mystiska mossen åt Alleria, oj så rädd jag var för denna plats när jag var liten! Vågade man sig ut i kanten sögs fötterna fast i mossan och släppte med ett smackande ljud. Vi var säkra på att mossen var oändligt djup och att små barn kunde drunkna i dess mystiska inre..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar