Gravid vecka 18

De har tyvärr helt rätt alla de som säger att andra (och tredje och fjärde och...) graviditeten inte alls är som den första. Har jag någon aning vilken vecka jag är i när någon frågar? Nej. Har vi tagit några riktiga magbilder? Nej. Besöker jag mödrarådgivningen var och varannan vecka? Nej. 

Lägg dessutom till mitt extremt dåliga minne och vem som helst inser att det kommer inte att existera några minnen av parveln i magen om jag inte börjar anstränga mig och skriva ner lite nu. Jag är faktiskt inte helt hopplös, jag har en dagbok som jag skriver lite sporadiskt i och det är jättekul att kunna gå tillbaka och jämföra vad jag skrev under samma tid när jag väntade första barnet!

Så här kommer en kort summering av hur det är att vara gravid just nu, i vecka 18. 

Illamåendet börjar äntligen släppa, efter att dämpat livsglädjen i rätt många veckor... Nu mår jag mest illa kvällstid om jag fuskat med att äta ordentlig mat under dagen.

Halsbränna ger sig tillkänna ibland när jag ska sova, men det funkar ännu helt ok med receptfria tabletter.
Rygg- och bäckenbesvär känner jag tyvärr av redan, och jag hyser alls inga förhoppningar om att det ska bli lättare än förra gången. Mest ont gör det i rumpan och alla spända muskler där! Känns ju sådär roligt att försöka få någon att massera min bak :P
Viktökning har jag inte riktigt koll på, men kanske 4-5 kg? Vet inte riktigt vad jag väger som icke-gravid heller så.

Cravings: Inte så mycket än tycker jag, ett tag hade jag dille på bananer men det var nog också för att jag mådde så illa och de var lätta att äta. En helg åt jag 11 st bananer...
Udda symptom: Jag har plötsligt och helt ur det blå blivit laktosintolerant! Från att ha druckit mjölk till varje måltid tål jag nu inte laktos överhuvudtaget. Det smög sig på redan innan graviditeten men har sen eskalerat i racerfart. Läkarens kommentar: Ja, det är så fascinerande med allt som kroppen kan hitta på...



 
Sparkar: Började känna av pyttesmå buffar extremt tidigt denna gång, redan i v.13! Nu känner jag nog pyret varje dag, men inte hela tiden förstås. Mest protesterar hen om jag försöker lägga mig på mage någon gång.
Tänker mycket på: Försöker tänka bara positiva tankar, för att motverka att jag faktiskt inte känt mig så värst glad och överlycklig hittills. Jag visualiserar mitt liv som tvåbarnsmamma vid 35 (fyller 32 i år) för att påminna mig om att det kommer en tid när jag kan vara mig själv igen och att graviditet och spädbarnstid faktiskt är en väldigt kort period i mitt liv.

Pappan: Han har varit förstående när jag däckat tidigt varje kväll pga trötthet och illamående. Ställer upp med massage ♥. Är kanske inte lika fascinerad som jag av alla småsaker som händer med min kropp, men det kan jag väl knappast begära heller. Planerar mycket vad han och dottern ska göra tillsammans sen när babyn kommit (och jag kan se att hon redan börjat vända sig mer till honom, som en reaktion på att jag antagligen blivit mera otillgänglig).
Namnförslag: Alleria har bestämt att babyn ska heta Mia om det blir en flicka, och Eldrik (!) om det blir en pojke! Hon är mycket bestämd så vi får väl se om vi kan kompromissa på den punkten.

Vecka 18 och magen börjar redan fånga upp diverse mystiska fläckar.