Dan före dan före dopparedan

Idag är det dagen då julgranen alltid ska kläs! Inget fusk hemma hos oss, dan före dan före dopparedan ska granen kläs och ICKE i advent, som folk felaktigt försöker få det till. Granen hämtade vi i svärfars snötyngda skog, men jag tycker nog att den är riktigt fin även nu sen snön på grenarna har smält och den fått komma in i värmen!

Två principer har jag när det gäller julgranar. Glittret ska vara av den långa, smala och diskreta sorten och inte det breda, hysteriskt glittrande Disney-glittret.

Och julpynt som barnen har gjort finns det alltid plats för någonstans.

Sen har vi bakat glutenfria pepparkakor också. De blev ovanligt bra och lättjobbade! Satte lite mindre mjöl i degen i år, kanske gjorde det hela skillnaden. Jag valde de klassiska formarna och Alleria valde mest Mumin, det blev en bra blandning tycker jag. 

Och vi blev inte ens speciellt osams, bortsett från lite gräl om vad som är lämpligt att göra när man bakar pepparkakor (jag tyckte inte att peta sig i näsan samt slicka på degen passar i den kategorin), så vi får väl anse dagen som osedvanligt lyckad!

Jamila hennafärg - no 'poo för håret i repris

Ett av de mest googlade och lästa inläggen på bloggen är det som jag skrev om Jamila hennafärg och hur jag brukar färga mitt hår med enbart naturliga ingredienser. Jag har länge tänkt att det var synd att jag hade så dåliga bilder till inlägget, och därför flera gånger varit på väg att byta ut dem, men jag brukar ju inte ha för vana att redigera inlägg i efterhand. Därför gör jag helt enkelt ett nytt och mera utförligt inlägg om hennafärg med fler och bättre bilder och hoppas att de som vill läsa om henna hittar hit också!

 

Hennafärg - no 'poo för håret

Den henna jag använder mig av är alltså ren henna utan tillsatser, Lawsonia Inermis, och jag föredrar den pakistanska sort som säljs under namnet Jamila henna och som står längst framme på bilden nedan. Jamila kan köpas på många ställen på nätet, sist beställde jag från Henna Boy vilket jag nog kommer att göra igen. Ren henna ger alltid röd färg, lovar förpackningen något annat bör man noga kolla vilka tillsatser som använts.

Hennapulvret blandas med hälften varmt vatten (inte kokande) och gärna hälften sura vätskor (som tar fram gyllene och röda toner bättre) och rörs till en jämn smet. Sura vätskor är tex. citronsaft, vinäger eller rödvin. Använd inte kärl eller skedar av metall, det kan påverka hennan och ge den en grön färgton! Glas och plast funkar bra. Vill man så kan man tillsätta ungefär en matsked olja, det gör hennan enklare att fördela i håret. 

I hennablandningen kan man också tillsätta olika saker som förstärker, eller dämpar, hennans röda färg. Några exempel:

Förstärker färgen:

- citronsaft

- mald kryddnejlika

För rödare toner:

- konjak

För mindre röd ton och mera brunt:

- kaffe (starkbryggt, som fått stå en dag)

- te, som kokats en halvtimme och/eller fått dra över natten

För blåaktig ton till svart hår:

- indigo

- druvjuice

Många andra tips finns bland annat på shenet.se.

Täck över skålen med hennablandningen och låt stå på ett varmt ställe (t.ex. ovanpå kylskåpet) i minst 8 timmar, gärna över natten. Färgen oxiderar då och blir brun på ytan. Sen är det dags att börja färga. Här är min förebild, tjusig utväxt!

Hennablandningen appliceras bäst i torrt hår, smutsigt går bra men tvätta ur eventuella stylingprodukter och balsamrester först. Börja högst uppe på huvudet, ta en smal hårslinga i taget och gegga in färgen ordentligt. Använd plasthandskar! Snurra slingorna till en knut uppe på huvudet vartefter du jobbar dig genom håret och var speciellt noga att få färg vid hårfästet, tinningarna och i nacken. 

När du är klar, plastar du in hela håret med plastfolie eller en duschmössa. Svep sen en handduk du inte är rädd om runt huvudet och vänta så många timmar du står ut...ju längre, desto djupare färg men minst två timmar borde färgen sitta i.  

Skölj sedan ur färgen noga, schampoo behövs inte men du kan använda lite balsam om håret känns torrt. Direkt efter färgningen är håret väldigt orange!

Samma dag som färgningen, när håret torkat.

Hennafärgen tre dagar senare, fortfarande nästan lysande orange i vanligt glödlampsljus.

Hennafärg två veckor senare. Färgen har fortsatt att oxidera och blivit mindre lysande orange och mera rödbrun. Det sägs att hennan får sin "rätta" färg efter ungefär två veckor, men jag tycker att färgen fortsätter ändra karaktär hela tiden och att det är en del av tjusningen med hennafärg! Den ger ett levande intryck och skiftar ton hela tiden beroende på ljuset i omgivningen.

Den säregna doften av henna brukar försvinna efter första tvätten, men kan sitta i längre då håret blir blött. Tänk på att henna är svårt (omöjligt) att färga över, den behöver nästan få växa ur håret... Gråa hårstrån som färgas med henna blir fint morotsorangea!

DIY - skohyllan

Häromdagen fick snälla händiga maken äntligen klar skohyllan som han jobbat på ute i garaget, 15 minuter åt gången när tid funnits! Fantastiskt skönt att äntligen få upp alla tiotals par skor från hallgolvet, och ännu bättre när hela hyllan är byggd av restmaterial - bitar av reglar och lister som lämnat över från tidigare projekt, och en skvätt ljusgrå målarfärg som vi målat med i bostadsbolaget i somras. Måttanpassat och perfekt för vår trånga lilla hall. Bilden blev suddig men skorna är så smutsiga så lika bra det.

Ett ufo har landat

En sak ska vi göra klart från början - av alla fula lampor som finns är takfläktar, alla kategorier, absolut de fulaste. Möjligen delar de sista plats med plafonder och lysrör...men jag har ännu inte sett en takfläkt som verkligen skulle vara en prydnad för rummet! 

Tyvärr är de också grymt praktiska när de rör runt luften och skapar svalka sommartid och sprider den sköna spisvärmen vintertid. Maken har länge pratat om att vi borde ha en sådan (styggelse) i vårt vardagsrum, för att spisen är placerad i ett hörn och det är inte riktigt optimalt ur värmesynpunkt. 

Efter att han dammsugit hela internätet för att hitta en variant som jag möjligen skulle kunna acceptera, kunde jag väl inte längre säga nej. Så hem kom den i expressfart från Tyskland. Vi öppnade lådan och stängde den kvickt igen när vi såg alla små lösa delar. Sen öppnade vi doslocket (eller vad det nu heter, grejen i taket iaf) och såg alla sladdar och konstaterade att detta är överkurs för oss. Och där lämnade det i någon vecka. 

Men nu, idag, tittade världens trevligaste elektriker in och i ett litet kick hade han monterat upp hela faderullan utan att elchocka sig själv en endaste gång! Och tja, inte vet jag om den är snygg direkt men värre varianter har jag ju sett. Den är i stort sett knäpptyst och lampan har dimmer! Det kan jag definitivt leva med. Återstår att se om den gör något för värmen i huset...

En söndag i advent

Så hänger vi upp belysning i trädgårdsporten och runt taket vid ytterdörren. 

Tittar vi på ödeläggelsen av skogen vid det som ska bli ett nytt bostadsområde på Hjortrongränd.

Dricker vi Kusmite (världens bästa!)

och färgar vi håret.

Trevlig andra advent önskar jag er!

Skogsutflykten som blev lååång...

Vi skulle ta en liten tur i skogen, Alleria och jag. 

Det började bra, på hala välupptrampade stigar. 

Sen stötte vi på en lustig liten stig där vi inte gått förr. Den måste vi testa! Hur lång kan den va', tänkte jag, vi kommer nog ut till Bådavägen snart.  

 Skogen var hur fin som helst, med gamla böjda träd, mossiga fält med lingonris och stora djupa pölar att fiska i. 

Fast den tog aldrig slut. Och stigen svängde åt fel håll. Och det var för långt att gå tillbaka. Så nu var det inte sådär jättekul mera. Det blir fort mörkt en vintereftermiddag. Och treåringar blir ganska fort trötta i benen. Och ingen telefon hade vi med oss där jag kunde ha tagit GPS'en till hjälp.

Så när vi skymtade en liten raststuga mellan träden blev jag lite orolig, för jag visste ju ändå ungefär åt vilket håll vi gått. Det kunde väl inte vara...

Jo det var det. Raststugan på 10-kilometersmotionspåret. Jahapp. Det var bara att traska hemåt längs spåret och hoppas att det inte var alltför långt kvar. Alleria bar jag stundvis på ryggen, men nog traskade hon på duktigt själv! Drygt 2,5 km var det hem längs spånbanan. Vi gick nog längre än så i skogen...

Så inte är det så konstigt att en viss treåring senare på kvällen slocknade helt, vid pysselbordet, med saxen i handen. Lilla vännen.  

Julmatmarknad vid Juthbacka herrgård

Det blir inte mycket skrivet under dessa mörka månader. Eller, jag skulle nog gärna skriva, men när det är så svårt att få bilder att illustrera texten med så lämnar också tankarna oskrivna. Suddiga mobilbilder eller kamerabilder med fel fokus eller konstiga färger, det är tydligen vad jag tycks få till de gånger jag ens ids försöka fota något i vintermörkret. 

Nu tänkte jag ändå skriva några ord om söndagen för två veckor sedan då vi deltog med vår äppelmust från Dalbo Must i Juthbackas evenemang JulMatmarknad, och jag lyckades allt få några foton därifrån innan allt tog slut! Hemskt roligt och givande dag, jag hade aldrig trott att så många skulle komma - där var fullt hus från öppningen kl. 12 till ca halv fyra då de flesta försäljare hade sålt det mesta av sina varor och därmed packade ihop och gick hem - så också vi! Det visar att det verkligen finns ett intresse för lokalproducerade (ofta ekologiska) livsmedel, himla kul! Hoppas det blir en fortsättning nästa år. Den gamla herrgården ger ju också en sån fin inramning åt alla evenemang. Vi delade också ut info om musteriet till en massa intresserade besökare som minsann alla hade fina äppelträd hemma. Nu hoppas vi på ett fint äppelår 2015.

De företag som deltog i matmarknaden var: 

Glenn Sundstedt - matoljor
Marmeladkompaniet - marmelader & sylter
Aroma bageri - bröd & bakverk
Carita Häger - bondost
Skogsjö ekogård - eko griskött / Wärnå gård - eko nötkött
Bacca - safter, glögg, schampoo
Backlunds trädgård - julblommor
Heinäholman mehiläistarhat - honung
Easybaking - muffinsformar & pepparkaksmått
Kim Jungarå - ekomorötter
Susanne Thoden - dörrkransar
Dalbo Must - äppelmust
På utsidan, Ann Söderlund - granbockar och -tomtar