Vi kommer hem.

Våren 2010 var jag inne på mitt 26'e levnadsår och hade definitivt tröttnat på mina studier. När chansen dök upp att få flytta hem (okej, inte hem men till hemknutarna i allafall!) tog jag den genast, även fast min pro gradu - avhandling inte var klar. Jag sällade mig alltså till den stora gruppen evighetsstuderande, folk med akademisk utbildning men utan examen...och där är jag än, men hoppet om att en gång bli klar lever vidare!

Nåja, det jag skulle skriva om var den underbara lägenhet jag kom hem till. Jag skriver 'hem', för här har jag spenderat många många timmar som barn - lägenheten var min mormors tills den dag hon inte kunde bo hemma mera. Mormor gick bort i mars 2010 och bara en månad senare hade jag flyttat in. Ett halvår senare var också min sambo klar med sina studier och vi kunde bo tillsammans igen. Lägenheten hade varit uthyrd i 6 år men just när jag behövde någonstans att bo så blev den ledig. Jag saknar min snälla mommo mycket, men är säker på att hon ler i sin himmel när hon ser mig och min lilla familj bo här!

Vår lägenhet är byggd på 1989/90 och inte renoverad sen dess. Här finns med andra ord en del att göra, även om grundskicket verkligen är gott! Vi har påbörjat renoveringen både inom- och utomhus och bloggen är tänkt att visa vad som händer, vad vi gjort och alla de saker man tvunget lär sig på vägen...

Här har jag nyss flyttat in. Pallen ska kanske föreställa sittplats.

 

Köket har luckor i ful-furu!

Trädgården, som var min mormors stolthet och skötebarn, är än så länge täckt av snö och det är nog lika bra det. För det som uppenbarade sig när snön smälte hade fått vem som helst att sucka av utmattning. Vilken tur att trädgårdsamatörerna inte lät sig stoppas, vi satte glatt spaden i jorden utan större eftertanke!  

Titta vilken utsikt!