12 januari 2015

Vad vi behövde..var en ny soffa

Nej, jag tycker nog inte man kan anklaga oss för att vara riktigt materialistiska. Våra telefoner använder vi tills de faller i bitar, i bastun har det endast funnits ståplats sedan ett drygt år tillbaka då vi var tvungna att riva ut den gamla inredningen, soffmöblemanget var begagnat redan från början och de bilar vi kört har varit 10 respektive 22 år gamla. 

Men sen händer de en dag att man bara lessnar på allt som är gammalt, inte fungerar som det ska eller är lite söndrigt och ihoptejpat. Och påfallande ofta ser man plötsligt allt med nya (kritiska) ögon när man väl börjat granska sina saker i sömmarna. Så då kan det hända att man befinner sig i den (dyra) situationen där en massa saker behöver ersättas på en och samma gång. Och att man då, inom loppet av en dryg månad och dessutom i december som nu sådär annars också är en ganska dyr månad, plötsligt köpt eller beställt ny bil (mer om den senare), nya telefoner, ny bastuinredning och nu också en ny soffa och matchande vardagsrumsmatta. Vet inte riktigt hur allt detta hände. 


Nåja, en ny soffa alltså, det var det jag skulle skriva om. Så här såg det ut innan (fast jag har hunnit plocka bort allt löst och den nya soffan är redan inburen i vardagsrummet). Vår kära blå soffa har verkligen varit super på alla sätt och vis, men nu är tyget helt uppnött och formen har aldrig riktigt passat in i vårt hem här. Den fula gamla gungstolen ska vi inte ens prata om. 


Efteråt blev det nu så här (minus Allerias kartonghus, det har vi flyttat till ett annat ställe). Den fina tavlan som svägerskan målat får naturligtvis hänga kvar!

Mina drömmars soffa blev det trots allt inte, efter köpfesten ovan verkar det ganska dumt att slänga ut massor med pengar på en soffa som vi inte är säkra på att passar i det hus dit vi tänker flytta om några år, så det fick bli en kompromiss på rätt många plan. Det som INTE stod på min önskelista var bl.a. låga ben, lösa kuddar och divan, men nu när den väl är på plats i rummet känns det inte som någon big deal ändå. Vi kan nog acceptera varandra, soffan och jag.

Och den gamla soffan och fåtöljen, dem har vi helt enkelt lagrat "i väntan på bättre tider", dvs. den dag vi flyttar till hus och kanske har tid, lust och råd att klä om lite gamla möbler och ge dem nytt liv. Hoppas vi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar