7 oktober 2013

Jag ser ränder

I helgen fick vi lite barnfri tid och då gjorde vi förstås så spännande saker som att sätta upp fyra meter långa tapeter i hallen. Undrar om det klassas som dejt för småbarnsföräldrar. Men klara blev vi och inte ens speciellt osams, och som grädde på moset kunde vi äntligen sätta tillbaka trappräckena och det blev genast lite mindre byggarbetsplats.

Visst vore det skoj om trappan hade målats på samma gång för gulnad furu är inte så jättesnyggt faktiskt, men i allt kaos kändes det lite övermäktigt att behöva montera ner hela trappan också så vi nöjer oss såhär.

Det är svårt att fota tapeter, det ser bara menlöst ut...

På loftet är det lite kvar att göra, en annan tapet ska upp i hörnet, sen blir det bordsskivor och hyllor och lister och elen ska dras...men SEN får jag flytta ut ur barnrummet och in i mitt lilla kontorshörn!



Det blev inga kanelbullar i helgen,  men nog en äppelkaka till kvällskaffet.


Svärmor kom med många platta, bruna paket. Kvällsunderhållningen är räddad. Jag försökte mig på en av stolarna redan nu, men ledsnade när skruvarna inte samarbetade. Bäst att vänta tills jag fått mat i magen och känner att stubinen är lite längre...







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar